troubled water.

alltså, lessen över att behöva deprimera er, men jag och nicke har någon slags gravgårdsmani på gångs och den verkar hålla i sig. jag är varken deprimerad,funderar på självmord eller satanist. inte heller lider jag tack och lov av någon obotlig sjukdom, (bara allmänt gälen)  det bara är nåt i luften på gravgårdar som får mig att känna mig så, öh, levande?!
samt att jag varje gång vi kommer därifrån önskar jag vore gravid med trillingar eller nåt, bara för att göra mitt yttersta för att livet ska gå vidare.
som jag sa, gälen.
idag har vi inte gjort annat än besökt gravgårdar, läst av stenarna, kollat in årtal, ovanliga namn och ojjat oss över ovanliga öden.
först besökte vi i vanlig ordning alesundet och kollade så allt såg fint ut med familjen hakas grav, efter det fortsatte vi vandringen över bron och spanade in östra sidan gravplats, och nu är vi precis hemkommen från lappfjärd där vi också varit tillsammans med farmor/svärmor och besökt gravgården där.
nicke har mycket släkt som är begravda i lappfjärd.
bla andra nickes mammas tvillingsyster eivor.
eivor var 26 år gammal och hade tre små barn varav yngsta bara var två år då hon dog.
tre veckor innan sin död hade eivor börjat lida av magkramper. hon hade tagit kontakt med hälsocentralen men dom hade bara sänt hem henne och sagt åt henne att lapa jaffa.
magkramperna blev dock bara värre och värre och eivor började även tappa hår i stora tussar då hon kammade det.
senaste gången hon besökte hälsocentralen för sina hemska magkramper kröp hon in genom dörren pga smärtorna och personalen gick med på att sända henne vidare för grundligare undersökningar.
eivor led av leukemi.
läkarna gav eivor ganska exakt tre veckor kvar att leva, om hon hade tur.
under dessa veckor låg eivor i karantän på sjukhuset i tammerfors och hon såg aldrig sina tre små barn mer.
hon fick bara lyssna på inspelade ljudband av barnen då dom pratade och sjöng som nickes mamma (eivors tvillingsyster) hade med sig till henne dom få gångerna hon var och hälsade på eivor på slutet.
det som kom att bli den sissta dagen av eivors liv fick hon vätska i lungorna. personalen på sjukhuset ringde efter hennes man och nickes mamma och man tog ur alla sladdar som var kopplade till eivors kropp, kammade hennes hår och satte på hennes sina egna kläder.
hon ville inte bli ihågkommen som en sjukhusägodel som var kopplad till en massa maskiner, utan som den eivor hon var då hon var frisk.
eivor dog nästa natt.
på morgonen ringde dom från sjukhuset till nickes mamma med beskedet om att hennes tvillingsyster hade dött. nickes mamma i sin tur hade styrt stegen hem till eiovors man och barn och möttes där av eivors tre små barn, sex, tre och två år gammla ståendes på trappan och frågade inga-lill var mamma var nånstanns?! och varför inte eivor var med inga-lill då hon kom?!

nickes släkt är full av olycka. hemska tragedier och olyckor, familjeöden och sorg. hur kan livet vara så hemskt ibland?
hur i all världen kan man leva normalt när man vet hur illa det plötsligt kan sluta?
eivor var 26 år då hon dog, gift och hade tre små barn, precis som jag.
kunde ha varit jag, kan lika väl bli jag.
har hafft ont i magen ända sen vi kom från lappfjärd.

man ska fan inte ta någonting för givet, vara en god medmänniska och älska sina nära och kära! man vet inte hur det slutar eller ännu värre, NÄR det slutar!

cake.

alltså folk är ju bara för generösa?!!

dom e slut nu.

kalas nummer 2.

så åkte min man iväg och ska föra ett par diamantörhängen till en annan brud?!
det känns ju ganska lustigt, meeeen jag är inte svartsjuk. jag kommer nämligen få det näst bästa en kvinna kan önska sig efter diamanter av min man när han kommer hem igen.
en cheesburger!
fan ta diamnatörhängen när man får en östrasidans specialare liksom!!
he loves me!
och bill och bull var kalasglada igen!

dom små rackarna, käkat så mycket gott i två dagar nu.
så, med en ostburgare i tankarna ska jag guppa vidare med min febrige bebis.
adios.

dadam.

hade en skit trevlig kväll igår, därför är jag snäppet trött idag heh.
det såg redan lovande ut då bröderna leijonfjärtar plus bill och bull återvände från examensfesten, med sig hade dom nämligen fyra stycken burkar fylld med olika slags tårtor TILL MIG!

älska jordgubbstårta! älska smörgåstårta! älska cheescake! älska hela familjen tammisto!
ååå vad snällt tycker jag!, och jag pratade inte särskilt mycket resten av kvällen då jag hela tiden hade truten fylld med tårta!
dom e slut nu.

senare på kvällen fick vi även besök av en ung man varken jag eller nicke sett på närmare tio år!
herregud så det var roligt att ses igen och pladdra om allt gammalt som nytt och vips var klockan halv ett på natten, mitt kök fullt med tonnårskillar och den sissta champagneflaskan från inflyttningsfesten var tom.
åter igen, life is good!

idag skulle det åter vara studentfest på schemat för våran del. petris böna maria blir student denna regniga lördag, och vi är alla bjudna till hennes hemgård i lappfjärd för att fira henne på eftermiddagen. dessvärre är lionel fortfarande febrig så det ser åter ut som om jag kommer få stanna hemma igen.
jäkla otur alltså.
lilja är också vääääldigt trött idag, hon tyckte nämligen också det var väldans najs med köket fullt av lammkött igårkväll så hon satt mer än gärna och vakade med oss till elvasnåret.
har en känsla av att hon kommer få stanna hemma med mig idag hon med.
alla studenter får även mitt medlidande vad gäller vädret, fy fan att ha fest för släkt och vänner, fina klänningar och sandaler i detta rysligt kalla regnrusk.
verkligen inte najs!

en kväll i vuxet sällskap inställt.

huh, har fullt upp med att käka yoghurt här så har inte ens tid att uppdatera, hööhöhhhö.
nä, men alltså just typiskt va, idag är vi bjudna på exmaneskaffe och jag har så sett fram emot detta.
jag har sminkat mig och lagt fram kläder och allt och vad händer?
bebbe får helt utan förvarning 39 graders feber såklart, så nu hamnar jag åter sitta hemma med bröstet i vädret istället för att åka och träffa ett stycke underbar släkt och käka tårta.
surpuppa lika med jag alltså.
å andra sidan får jag kanske en stunds andningspaus utan dom äldre två hemma och slipper ligga och höra magen kurra och smygfisa ikapp med nicke hela natten igenom pga för mycket grädde, så kanske vinner jag lite på det ändå.
ska försöka hinna träna lite magmuskler här hemma och later on tror jag petri kommer hit och hänger lite över några öl.
men jag hade nog ändå velat gå på examensbjudningen.
bill och bull är ändå allt redo för att kalasa till det ordentligt!

lilja är överlycklig att jag kreppade håret på henne, och leevi är skitsur för att jag tvingade på honom en slips hahhaa.. typiskt or what?!

buZZzzzZZzz....

som ni kanske vet är jag ju en lite smått sömnig men ändå effektiv buzzadåre!
och denna gången kom jag med i en bloggkampanj och fick äran att testa dessa nya valio profeel produkter.
tyvärr var utbudet snäppet snålt här i kristinestads s-market men joggisen hade dom åtminnståne, så den kör vi på för fullt här hos oss nu.
smakerna finns i naturell, jorgubb/blåbär och hallon. jag som alltid helst kör naturell och överlag passar bäst ihop med aningen sura atmosfärer gillade denna smak mest även i detta fallet.
mängden tillsatt socker i valio profell joggisen är mindre än i vanlig jogge vilket vill få oss att vanligtvis avskräckas av yoghurt i största allmänhet, i allafall jag!
yoghurten är rik på protein vilket håller dig mätt längre, och dessutom stödjer protein underhållet och tillväxten av muskler! dessa yoghurtar är även laktosfria!
så längre finns det ingen orsak att avskräckas från yoghurt, då denna enbart kommit med bra egenskaper, passar såväl som ett mättande mellanmål, frukost eller som extra proteinkälla vid tex. träning.
denna produkt är något jag kommer fortsätta med även efter kampanjen, då den uppfyller mina krav på en hälsosammare yoghurt, samt att jag överlag är noga med intaget av protein i min kost! även priset (som är A och O i denna familj) föll mig bra i smaken för att ändå vara en just extra proteinprodukt.
 en förpackning med två joggisar i kostade 1.69 på s- market, varken mer eller mindre än vanlig yoghurt med andra ord.
mer information om denna produkt och andra testvärda profeelprodukter hittar du HÄR!

 joggisarna och dom olika smakerna.

 my breakfast today, tomorrow, fo eva??

jag och favvosmaken naturell!

buy it! - try it!

frid i själen.

imorse när vi begav oss iväg hela familjen för att köpa blommor var det rysligt kallt,mulet och regnade lite. jag med min förkylning var bombsäker på att jag kommer få lunginflammation och frös som en hund, men vet ni det var som om ett under skedde, för när vi anlände till gravgården och började riva bort ogräs, plantera och putsa upp Lennis, Gunhilds och lilla Synnöves grav kom plötsligt solen fram bakom molnen!
fåglarna började kvittra och det blev varmt och skönt ute.
synsk som jag är kändes det direkt som om familjen Haka tackade oss för våran omtanke och lät det visas genom att skänka oss det vackra vädret.
det nästan kröp lite längs med ryggraden på mig, det var liksom så klart.

 graven då vi anlände, nicke har bara hunnit gräva konturerna av vad som ska tas bort och man ser knappt efternamnet på graven eller figurerna på sidorna.

 lilla synnöve var 1 år och fyra månader då hon dog. flickan hade inte ens en chans till livet, och det som hände var så otroligt onödigt och påverkat generationer efter det.

 här har vi grävt upp där vi ska plantera, och jag ger gravstenen en rejäl skrubbning.

 leevi var till stor hjälp och kånkade bort jordklimpar och vattnade blommorna med stor omsorg efter att vi planterat dem.

 slutresultatet, och vi är mycket nöjda, och i fortsättningen kommer det alltid blomma här!

 hoppas de funnit frid trots det olyckliga ödet alla tre!

och alla de andra med, som också vilar här på denna vackra gravgård!